Vanliga frågor och svar

Om du som kommer till oss är under 18 år, är vi skyldiga att meddela föräldrar/vårdnadshavare och socialtjänst. Om du är över 18 år bestämmer du själv om du vill att någon annan ska få information om ditt besök. Om du inte vill att vi meddelar någon, så gör vi inte det. Undantaget är om vi känner en synnerlig stark oro för dig och ditt liv. 

Vi lämnar inte ut information till polisen. Vi är en vårdsverksamhet som jobbar efter samma tystnadsplikt/sekretess som övrig sjukvård.

Resultatet från urinprovtagningar används som utgångspunkt i din behandling för att du ska få rätt hjälp. Om ett resultat visar positivt på droger pratar vi om anledningen till det och om det kan behövas något ytterligare stöd. Om du är under 18 år behöver vi även informera föräldrar/vårdnadshavare och i vissa fall socialtjänsten.

Anledningen till att urinprover behöver vara övervakade är för att vi ska kunna säkerställa att urinproverna är korrekta och tillhör just dig. På så sätt vi kan se till att vi ger dig den behandling och det stöd som du behöver.

Vår akut- och heldygnsmottagning på S:t Göran fungerar på samma sätt som ett sjukhus. Här råder samma lagar och regler som i övriga vården och miljön påminner om ett sjukhus.

Mini Maria-mottagningarna fungerar lite annorlunda eftersom att de drivs i samarbete med kommunerna. Därför kan de skilja sig lite mer från andra sjukhus, både i hur de ser ut och vilka personer du får träffa.

Det kan finnas många olika anledningar till att en person använder alkohol/droger/spel om pengar. En del gör det för att uppnå positiva känslor, såsom kickar, spänning, avkoppling eller glädje. Andra gör det för att slippa negativa känslor. Det kan också vara ett sätt att hantera yttre omständigheter, såsom svårigheter i skolan eller struliga relationer. Eftersom orsakerna kan vara så olika behöver man prata med den personen det gäller och höra hur den upplever det.

Alkohol och cannabis påverkar våra funktioner på olika sätt och är därför också farliga på olika sätt. Även individuella faktorer spelar in. Däremot är båda drogerna förenade med många risker, i synnerhet vid användning i ung ålder. Dels eftersom att hjärnan utvecklas fram till 25 års ålder och därför drabbas mycket hårdare av de negativa effekterna. Dels av andra faktorer, som exempelvis att ens konsekvenstänk inte är helt utvecklat än och gör användandet mer riskabelt. 

Det beror på flera faktorer, bland annat hur mycket du har druckit. En fingervisning är att kroppen gör sig av med cirka 0,15 promille per timme, men det går inte att göra en tillförlitlig uträkning på förhand.

Det är svårt att beskriva tidiga tecken på beroende. Ofta ser det olika ut för olika personer. Typiska tecken kan vara känslan av att inte kunna vara utan drogen, återkommande tankar på när du ska ta drogen nästa gång eller att du anpassar ditt liv efter drogen.

Att veta när någon i ens närhet har problem med alkohol/droger/spel om pengar kan vara svårt, särskilt när det gäller en ungdom eftersom att tonåren ofta är en turbulent tid som kan bestå av förändrat beteende, växlande mående och avståndstagande från föräldrar.

Ett varningstecken kan vara plötsliga förändringar i skolan, såsom ökad frånvaro och sämre resultat. Känner du dig orolig finns det ofta grund för det. Berätta gärna om din oro för ungdomen och lyssna på hur hen har det. Stöd från andra i din omgivning kan också vara hjälpsamt. Du är alltid välkommen att ringa Maria Ungdoms rådgivningstelefon för att få råd och stöd i din situation.

Behandling för problem med alkohol/droger/spel om pengar kan se olika ut. I stora drag kan man säga att det innebär att få förståelse för vad som gör att man använder alkohol/droger/spel om pengar, och hitta andra alternativa strategier för det. Man lär sig också hur man kan föra in andra saker i sitt liv som man mår bra av och hur man kan hantera negativa känslor. Ibland innebär behandling också att få medicin och hjälp med rutiner.

Det går absolut att bli fri från ett beroende, även om det kan vara tufft, precis som med alla livsförändringar.

Det finns många som har haft problem med alkohol, droger eller spel om pengar som har lyckats göra sig fri från användningen. En del förändrar hela sin livsstil. Det viktigaste redskapet är att den som har ett beroende känner motivation att förändra.

Ett starkt stöd från sin omgivning är ofta bra, men tveka aldrig att ta professionell hjälp! Du är alltid välkommen att kontakta oss. Det är aldrig för tidigt eller för sent.

Cannabis är ett samlingsnamn för hasch och marijuana som båda kommer ifrån växten Cannabis Sativa.

Hasch framställs från växtens kåda. Det pressas ihop till bitar och har en brun-svart färg.

Marijuana är torkade delar av växten. Det har en grön färg och liknar torkat gräs.

I hasch och marijuana fick kemiska ämnen, så kallade cannabinoider, bland annat ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som är det som orsakar ruset som drogen ger. Cannabis röks oftast, vilket gör att du blir påverkad väldigt snabbt. Det går inte att injicera cannabis eftersom det inte är vattenlösligt.

Riskerna med cannabis är framförallt att det påverkar hjärnans funktion.

Den lustgas man kan köpa som privatperson är tänkt att användas för att vispa grädde. På senare tid har det dock börjat användas som ett berusningsmedel.

Lustgasen säljs oftast som små patroner eller större gastuber. De innehåller 100 procent lustgas (till skillnad från den lustgas som används inom vården som är utblandad med syrgas och ges av utbildad personal som kontrollerar mängd och styrka).

Den som använder lustgas för att berusa sig andas vanligtvis in gasen genom ballonger. Kroppen drabbas snabbt av syrebrist, vilket kan upplevas som ett rus. Ruset varar inte längre än en minut. Användningen kan leda till medvetslöshet och om den kombineras med alkohol eller andra droger ökar riskerna för komplikationer. Du kan läsa mer på Giftinformationcentralen.

Att sniffa eller boffa innebär att andas in gaser/ångor. Det kan vara lustgas eller sprayflaskor som hårspray eller torrschampo. När gaserna når hjärnan utsätts den för syrebrist vilket kan upplevas som ett rus. Hela kroppen påverkas av syrebristen och användningen är förenad med flera risker. Syrebristen stressar kroppen och kan leda till medvetslöshet, rubbningar i hjärtrytmen eller hjärtstillestånd. Att kombinera boffning med alkohol eller andra droger ökar riskerna för komplikationer.

Många lyckas göra en förändring och må bättre med egen vilja, professionell hjälp och stöd från sin omgivning. Innan du har slutat med alkohol/droger/spel om pengar kan det vara svårt att se hur du ska kunna må bra utan det. Det är en del av problematiken. Även om du för tillfället har svårt att se hur du någonsin skulle kunna må bra utan att ta till dessa medel, så finns det andra sätt. Vilka sätt som skulle fungera för just dig är något vi på Maria Ungdom kan hjälpa till med att reda ut. 

När du kommer till oss försöker vi tillsammans med dig hitta orsaken till att du mår dåligt. Utifrån det tar vi fram en plan kan hjälpa just dig att må bättre. Oavsett om du använder alkohol/droger/spel om pengar för att känna positiva känslor, eller för att slippa negativa känslor, så finns det hjälp att få. Vi vet om att det är tufft att bryta vanor och ger dig stöd i det.

Olika droger syns olika länge i urinen. Även tiden du använt drogen, och hur ofta, påverkar. Om du till exempel rökt cannabis vid ett enstaka tillfälle syns det i urinen i ungefär en vecka. Om du däremot rökt cannabis upprepade gånger under en längre period så kommer det att ge utslag i ett urinprov även efter en vecka. 

När en förälder får veta att man använder alkohol/droger/spel om pengar kan denne känna många olika känslor. Det är vanligt att starka känslor som ilska, besvikelse, rädsla eller oro kommer upp. Det kan kännas jobbigt, men oftast grundar sig känslorna i att personen bryr sig om dig. Försök stå ut med att det känns jobbigt och fortsätt att prata med varandra. När de allra starkaste känslorna lagt sig brukar det bli lite enklare att lyssna på och förstå varandra.  

Att berätta för föräldrar och närstående är ofta till hjälp för att kunna göra en förändring. Vi på Maria Ungdom är vana vid att ge stöd i relationer och det finns möjlighet att få familjebehandling hos oss.

Olika droger påverkar hjärnans signalsubstanser på olika sätt. Hur lång tid det tar för hjärnan att återhämta sig skiljer sig också åt mellan olika personer. Det blir bättre även om det kan gå långsamt. Ibland kan det ta upp till veckor eller månader. Prata gärna med din behandlare om dina funderingar, eller hör av dig till Maria Ungdoms rådgivningstelefon.

Det finns många faktorer som påverkar utvecklingen av ett beroende. Om du har använt alkohol/droger en längre tid och i stor utsträckning är risken för beroende högre. Om du funderar på om du har problem med alkohol/droger är det bra om du kan prata med någon som står dig nära om det. Ta gärna kontakt med oss på Maria Ungdom, så kan vi prata om hur din situation ser ut och hur vi kan hjälpa dig. 

Om du har ett spelbeteende som stämmer överens med minst tre av punkterna nedan, kan det vara tecken på att du har eller riskerar att få ett spelberoende: 

• Du upplever en upptagenhet av spel i tankarna
• Du behöver spela för allt större summor pengar för att uppnå önskad spänningseffekt
• Du har gjort flera misslyckade försök att kontrollera/begränsa/avsluta spelandet
• Du ljuger om ditt spelande för andra
• Du spelar för att fly från negativa känslor
• Du spelar för att vinna tillbaka tidigare förluster
• Ditt spelande har lett till sociala konsekvenser som negativ påverkan på en viktig relation/ett arbete/en utbildning
• Du har varit ekonomiskt beroende av andra för att kunna hantera en krissituation som uppstått till följd av spelande
• Du känner irritation och rastlöshet när du försökt minska/sluta spela

Det är bra och modigt av dig att försöka prata om det fastän du möter motstånd. Oftast är det svårt att hjälpa till så länge en person själv inte ser drogerna som ett problem.

Ge inte upp! Fortsätt berätta att du är orolig för din kompis och att du ser att hen behöver hjälp. Det är också bra att förklara hur det påverkar dig och er relation. Hämta gärna stöd hos en vuxen i din närhet som du litar på och kom ihåg att ansvaret inte ligger på dig.

Det går självklart bra att komma till oss med ett syskon. Det är viktigt att ni söker hjälp, även om ni har svårt att hitta stöd hos era föräldrar eller annan vuxen. Om ditt syskon är under 18 år kommer vi dock att försöka få kontakt med era föräldrar och engagera dem till att ge sitt stöd.

Det är aldrig någon annans fel att en person börjar använda droger. Det finns oändligt många orsaker som kan göra att en person börjar använda droger, både fysiska, psykiska och sociala. Det är lätt att skuldbelägga sig själv när man känner väldigt stort ansvar för en annan person, men det är viktigt att du inte tar dina skuldkänslor som en sanning.

Det bästa du kan göra är att hjälpa din ungdom att få det stöd som hen behöver. Om du är orolig för ditt barn är det viktigt att du vågar söka professionell hjälp. Ett första steg kan vara att ringa till Maria Ungdoms rådgivningstelefon.

Glöm inte bort att tänka på dig själv. Försök hitta olika sätt att ladda upp med energi, tålamod, tillit och förtröstan. Du behöver själv orka med situationen. Även du som förälder kan få stöd hos oss. 

Det kan finnas många saker som gör en orolig och som drabbar tilliten i relationen till sitt barn. Om du som förälder har börjat få misstankar om något brukar behovet av kontroll växa. Ibland gör det att man reagerar på ett annat sätt än vad som känns bra. Det är naturligt och inget du ska ha skuldkänslor över. Men det är bra att ha en förståelse för att det kan ge motsatt effekt från det du önskar.

Något som kan hjälpa är att upprätthålla en god kommunikation med ditt barn. Inte bara när det gäller alkohol och droger utan även annat i livet. På så sätt skapar du bättre förutsättningar för en öppen relation där ni har en dialog. Det är bra att sätta gränser och vara tydlig med din oro, men en relation riskerar bli sämre om alla samtal kretsar för mycket kring gränser och förbud. Det är viktigt att också lyssna nyfiket. Visa genuint intresse och en vilja att förstå din ungdom. Tillfällen då en ungdom vill prata kan vara specifika. Var lyhörd för signaler på när din ungdom har behov av att prata eller när den gör ett försök att öppna upp sig – det kan vara en lucka för en ärlig dialog.

Du känner ditt barn bäst och har värdefulla erfarenheter i ditt föräldraskap. Ändå kan det vara stora skillnad mellan att vara förälder till ett barn och en tonåring. Tyvärr finns inga enkla lösningar eller manualer på hur det ska vara eller kännas.

Ett problem kan visa sig genom att flera av barnens olika funktioner och sammanhang påverkas. Till exempel mående, beteende, kompisar, skolgång med mera. Men eftersom tonåren generellt sett är en svajig tid kan det vara svårt att veta när något utvecklats till ett problem. Därtill har droger lömska egenskaper och förändringar kan ske successivt. Man vet inte vem som påverkas på vilket sätt och vem som löper större risk att utveckla ett beroende. Därför är det bra om du, så fort du är orolig, kontaktar din kommun eller oss på Maria Ungdom för att få professionell hjälp.

Att ha en bra kommunikation med sitt barn är något man ständigt behöver jobba med, inte bara när det gäller alkohol och droger. Genom att vara tydlig och ärlig, samt lyssna på ditt barn med nyfikenhet, skapar du förutsättningar för en öppen relation med tillit.

Tänk på att inte enbart prata om förbud eller ställa ultimatum så fort alkohol eller droger kommer på tal. Det är bra att sätta gränser, vara tydlig med din ståndpunkt och prata om risker/konsekvenser, men det är lika viktigt att lyssna. Ställ öppna och utforskande frågor. Tonåren är en period då nya tankar, känslor och beteenden växer fram hos din ungdom och de behöver bearbetas. Detta är något som till slut kommer göra att ditt barn blir en självständig ung vuxen.

Du kan alltid ringa till Alkoholhjälpen för att få stöd i hur du kan prata om alkohol och oro kring det.

Du som förälder känner ditt barn bäst. Är du orolig så ska du höra av dig till oss på Maria Ungdom. Om misstankar väl har uppstått brukar de inte försvinna, och det är bra att ta itu med dem direkt. Vänta heller inte med att ta upp det med ditt barn – berätta om din oro, sätt gränser och lyssna på ditt barns tankar och vad hen upplever. 

Lägg inte ansvaret på dig att avgöra vad det är för droger. Det finns väldigt många olika substanser och det tillkommer hela tiden nya. Du kan heller aldrig veta hur en drog påverkar just ditt barn eftersom det är individuellt, men att använda droger medför alltid risker. Särskilt för personer i ung ålder. Det bästa är att prata med ditt barn och att söka hjälp. Om du vill kan det vara bra att ringa till Maria Ungdoms rådgivningstelefon.

Det bästa du kan göra är att aktivt arbeta för att ha en god kommunikation med ditt barn (se tidigare frågor "Hur kan jag prata med mitt barn om alkohol och droger på ett bra sätt?" och "Hur kan jag ta upp med mitt barn att jag är orolig?").

Försök visa att du bryr dig om ditt barn och vill hens bästa. Det kan vara till hjälp att stötta ditt barn i skolgången och uppmuntra till aktiviteter på fritiden. Ibland kan det bli ensamt som förälder och kanske känns det svårt att ha koll på vad ditt barn gör på kvällarna. Då är det bra att ha kontakt med föräldrar till ditt barns kompisar, så att ni kan dela det ni ser och hör, och ge stöd till varandra. 

Det här är vanliga argument bland unga, men att ”alla gör det” är långt ifrån sanningen. Enligt en undersökning från 2019, från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, hade 9 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i årskurs 9 någon gång använt narkotika. Bland gymnasieelever var motsvarande andel 19 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna. Så långt ifrån alla som testar.

Ändå kan det vara så att barnet upplever det som att ”alla gör det” och du behöver ta rädslan för utanförskap på allvar. Prata om känslorna och rädslorna som gömmer sig bakom det ditt barn säger. Om det finns rädslor för olika konsekvenser som skulle kunna uppstå om barnet sa nej till alkohol/droger är det bra om ni pratar om hur en kan hantera det. Sätt också gränser och visa din ståndpunkt.

Det är oftast ingen idé att fastna i argumentation med din ungdom om du märker att ni inte kommer någonstans. Försök istället att prata om risker och om andra alternativ. Fråga hur det kommer sig att ungdomen tänker på vissa sätt, hur hen påverkas av det och hur hen tänker kring konsekvenser och sin framtid.

Det kan också vara bra att ta kontakt med andra föräldrar. Ni kan få stöd av varandra och hjälpas åt för att minska risken att era barn använder droger.

Försök ha en öppen dialog med ditt barn och visa ditt stöd samt hopp om att det går att ta sig ur. Hjälp ditt barn att få hjälp, men tänk också på dig själv och se till att du får ett bra stöd.

Om ni inte fått professionell hjälp ännu kan du börja med att höra av dig till Maria Ungdoms rådgivningstelefon. Vi erbjuder behandling för unga som har ett spelberoende. Du kan också kontakta Stödlinjen för att få anonymt stöd. Ett annat alternativ är att ta kontakt med din kommun eller Spelberoendes Riksförbund.